suprise suprise I miss your hair you miss my eyes

På offentliga platser får jag ofta för mig att jag behöver gråta.
Det är bara fejk.
Om ni ser mig gråta så är det fejk. Egentligen mår jag skitbra.

Klart, det finns ju så många frågor.
Varför hoppar mitt hjärta till vid överraskningar så att jag tror att jag ska dö?
Ska jag dö?
Jag tror vi kände varandra i ett tidigare liv
för jag vet vad den ska svara innan jag frågat
fast idag var jag inte livrädd som alltid annars

Jag tycker att tiden kan få gå lite snabbt nu. Tänkte härom dagen: Herre gud är jag inte nöjd den här gången heller? Jag vill ha så många fler armar virade runt omkring mig och jag vill säga fler: "jag tycker om dig väldigt mycket"


Jag tror inte att någonting kan få mig att somna längre och jag tror jag håller på att bli galen. Igen.


 


Kommentarer
Postat av: s

du ska inte dö. det vet jag. o du håller inte på att bli galen. möjligtvis galen som i arg arg aaarg, o det får du. det ska du. skrik skriiiik skriiiiiiiiiiik"

2007-10-22 @ 22:03:47
Postat av: greven

vi kan bli galna tillsammans du&jag. bredvid varandra, hand i hand. det är vi så bra på. you&me. kärlek.

2007-10-23 @ 01:13:33
URL: http://itslikeelectricity.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0