kärleksliv 2
En liten tjej vandrar omkring på jorden. Hon har rödblont hår som lockar sig om det är fuktigt, blåa ögon och en liten leverfläck nedanför höger öga som folk ibland förväxlar med mascara och försöker torka bort. Hon tror att hon har varit kär två gånger i sitt liv.
Jag sa: jag är så kär i Dig. Du sa: jag är väl någonstans kär i Dig med, men det kommer inte bli vi igen för jag orkar inte.
Tänk om jag inte hade sagt Hej Då? Hade vi stått där vi stod och trampat vatten? Man önskar alltid sin kära det bästa. Om man inte tänkt tanken borde man kanske tänka, tänk om jag inte är så som vore bäst för min kära. Och jag tänkte det. Och nu tänkte jag att du lite kan tacka mig för ditt underbara liv idag älskling. För att jag inte finns där och håller kvar dig hårt i min famn när du måste göra någonting viktigt eller träffa någon viktig. För att jag såg att du inte var samma som innan för att det fattades någonting i dina ögon som jag inte kunde få fram.
Jag sa jag tror att jag måste få träffa dig för jag måste säga någonting jätteviktigt.
Du sa typ fika i juni kanske?!
Och sen sa vi hej då och inget mer
Tystnaden säger mest. Därför älskade jag Långeby för där betydde bara tystnaden att här finns inget telenät.
otroligt vackert skrivit, anna. /maja
anna du skriver så rörande. jättefint!
oj, trodde inte min första kommentar kom fram :) hihi